Bouppteckningens innehåll

Det framgår av ärvdabalken vad en bouppteckning ska innehålla. För den som ska göra en bouppteckning för första gången kan det vara svårt att veta vilka krav på innehåll som faktiskt ställs. Därför har vi gjort en kort guide på sådant du behöver tänka på och sådant som ska finnas med i bouppteckningen. Listan nedan är inte fulltäckande. Det beror på att det finns många faktorer som påverkar bouppteckningens innehåll.

Skatteverket har en färdig blankett för bouppteckning som kan användas.

• Bouppteckningen ska upprättas inom 3 månader efter dödsfallet. Skatteverket kan bevilja anstånd med att upprätta bouppteckningen.
• Den som bäst känner till dödsboet ska lämna relevanta uppgifter om exempelvis dödsboets tillgångar och skulder och kallas för bouppgivare.
• Den avlidnes namn, adress/hemvist, personnummer och dödsdag ska antecknas i bouppteckningen.
• Den avlidnes tillgångar och skulder ska anges med värdet på dödsdagen.
  • Banker postar vanligtvis ut saldobesked till dödsboet som visar tillgångar och skulder per dödsdagen.
  • Om det finns skulder eller lån, kommer vanligtvis även sådan information till dödsboet per post.
• Om det finns liv- eller kapitalförsäkringar ska det också anges i bouppteckningen.
• Den del som brukar vara svårast är att avgöra vem eller vilka som är dödsbodelägare eller efterarvingar. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar nämligen vilka som ska kallas till ett så kallat förrättningsmöte, där man går igenom hela bouppteckningen.
  • Dödsbodelägare är vanligtvis efterlevande make/maka, sambo, arvingar och universella testamentstagare.
  • Arvinge är den eller de som ärver enligt lag. Om den avlidne var änka eller änkling, är den tidigare makens arvingar ibland också dödsbodelägare i den nu avlidnes dödsbo. Det betyder dels att även de ska kallas till ett förrättningsmöte, men också att de kan ha rätt att ärva en del av den avlidnes tillgångar, ett så kallat efterarv.
• Samtliga dödsbodelägare, efterarvingar samt efterlevande make, maka eller sambo, ska kallas till ett förrättningsmöte.
  • Förrättningsdagen, det vill säga dagen då förrättningsmöte hålls, ska anges i bouppteckningen.
    • Det ska framgå i bouppteckningen vem eller vilka som närvarat på förrättningen.
    • För den eller de som inte närvarat måste det i stället framgå att de erhållit kallelser till förrättningsmöte på rätt sätt, vanligen genom att rekommenderade brev postats minst två veckor innan förrättningsmötet till dem.
• Om det finns enskild egendom ska det framgå av bouppteckningen.
• Om det finns ett testamente måste en vidimerad kopia skickas med bouppteckningen.
• Om det finns ett äktenskapsförord ska även det skickas med bouppteckningen.
• Det ska också finnas två förrättningsmän som skriver under på att bouppteckningen har upprättats på rätt sätt.

Göra bouppteckningen själv eller ta hjälp

Det finns inte något hinder mot att upprätta bouppteckningen själv. Man måste däremot ha två utomstående förrättningsmän som skriver under bouppteckningen och att den upprättats på rätt sätt. Ibland är det okomplicerat att upprätta en bouppteckning. För den som har tid att sätta sig in i vad som krävs och som stött på olika begrepp tidigare, behöver det inte vara så svårt.

Faktorer som kan göra bouppteckningen mer komplicerad är exempelvis om den avlidne var änka eller änkling, om det fanns ett testamente eller om det fanns enskild egendom på grund av äktenskapsförord eller gåvobrev. Även oenigheter mellan dödsbodelägarna kan göra det svårare att fastställa en bouppteckning.

Kostnad för bouppteckning

Många jurister och advokater använder sig av Domstolsverkets timkostnadsnorm som är 1 914 kronor/timme för år 2024. De större byråerna tillämpar vanligen ett ändå högre arvode. Räkna med att även en enkel bouppteckning kan ta mellan 4-5 timmar att upprätta. Var också beredd på att en bouppteckning visar sig vara mer komplicerad än vad man först trott.